This thesis intends to analyse conditions for a successful implementation of Consociational democracy, as a democratic model in Afghanistan. The lack of critical reviews regarding the democratisation-process in Afghanistan initiated the purpose of this study.Lijpharts democracy model was used as the basis in the comparative study. Along with empirical evidence regarding how the complex process of democracy in Afghanistan is progressing, the study investigated whether the identified conditions occurred or not.The choice of which democracy model to use can be crucial for the democratic possibilities to even survive and become established in conflict-affected communities. The principle of Consociational democracy is that it is an empirically based normative model that aims to organise the state in a way that works against the risks of majority domination and oppression against the minority.The empirical case study revealed that a majority of the conditions were not met, which then can counteract the possibilities for Consociational democracy in Afghanistan. The study has critically examined the prospects for the success of Consociational democracy in Afghanistan, and it can be assessed that there is a limited probability for a successful applying of this model..

This thesis intends to analyse conditions for a successful implementation of Consociational democracy, as a democratic model in Afghanistan. The lack of critical reviews regarding the democratisation-process in Afghanistan initiated the purpose of this study.Lijpharts democracy model was used as the basis in the comparative study. Along with empirical evidence regarding how the complex process of democracy in Afghanistan is progressing, the study investigated whether the identified conditions occurred or not.The choice of which democracy model to use can be crucial for the democratic possibilities to even survive and become established in conflict-affected communities. The principle of Consociational democracy is that it is an empirically based normative model that aims to organise the state in a way that works against the risks of majority domination and oppression against the minority.The empirical case study revealed that a majority of the conditions were not met, which then can counteract the possibilities for Consociational democracy in Afghanistan. The study has critically examined the prospects for the success of Consociational democracy in Afghanistan, and it can be assessed that there is a limited probability for a successful applying of this model..

Aiming to contribute to the discourse on the sustainability of Consociational democracy in plural societies, this case study provides an examination of Lebanon?s power sharing model. The study begins with an evaluation of the Taif Agreement. After acknowledging its effect on Lebanon?s Consociational system the function and operation of Lijphart?s four Consociational elements are analyzed.

Vi gör en jämförelse av två teorier som båda behandlar hanteringen av etniska konflikter i plurala samhällen. Dessa två teorier - Consociational Democracy och Transversal Politics, är varandras motsatser och har båda implementerats i etniskt splittrade samhällen. Consociational Democracy som förespråkar mellanetnisk interaktion, har tillämpats i bland annat Bosnien- Hercegovina. Transversal Politics, som har tillämpats i Rwanda, förordar istället icke-etniska politiska plattformer. Båda dessa länder upplevde etniska rensningar under 90-talet, och har sedan dess präglats av försonings- och demokratiseringsprocesser med stor internationell närvaro.

Sedan det kalla krigets slut har en förändring i konflikters karaktär ägt rum, från mellanstatliga till inomstatliga, varav alltfler idag beskrivs som "etniska". Arend Lijpharts teori om "Consociational democracy" ger en lösningsmodell för att skapa och behålla en stabil demokrati i ett pluralistiskt samhälle. Han identifierar fyra grundläggande element för teorins tillämpning: grand coalition, proportionalitet, ömsesidigt veto och federalism.Just nämnda teori prövar vi på Malaysia - som har ansetts vara en "Consociational democracy" - för att kunna dra slutsatser om dess för- och nackdelar. Dessa erfarenheter använder vi sedan för att modifiera och applicera teorin på Sri Lanka, i syfte att ge ett konstruktivt förslag till att minska de etniska motsättningarna där.En "Consociational democracy" har visat sig vara svår att i sin helhet omsätta i praktiken, eftersom förutsättningarna för dess optimala effekt är tämligen orealistiska. Vi anser dock att vissa delar kan vara fruktbara för att minska etniska motsättningar i pluralistiska samhällen..

The current trend towards globalisation and democratisation has made the theories of politics in pluralistic societies, and how to make them work, of particular interest and concern. Lijphart's theory of Consociational democracy is an important influence in this field. At the same time the importance of civil society in transition studies and democratisation processes has been reinforced over the last thirty years. However, the complex political situation that plural societies face, creates obstacles for a healthy civil society. This thesis is based on a case study of Lebanon, a country with deep ethnic divisions and a government that resembles a Consociational democracy.

The Consociational democracy model in Macedonia, which came out from a warcrisis and a peace agreement from 2001, in addition, putting an end to the violent conflict, actually admits the division of the society along the ethnic lines. Paradoxically, there is an attempt to bridge the ethnic gap with this model. As a result, the Consociational democracy model holds solutions that can be abused if somebody misuses its power and desires to disintegrate the country. The future development depends therefore on the moderate attitude of the citizens, and first and foremost, on the political elites and their commitment to the values of democracy and human rights instead of their nationalistic goals. Furthermore, thepresent democratic consolidation in Macedonia is established on the execution of the peace agreement and the improved effectiveness of the institutions.

On the 8th of May 2007 a local power-sharing goverment consisting of Sinn Fein and the Democratic Unionist Party (DUP) was formed in Northern Ireland. The aim of this dissertation is to explore why the DUP, who in the past have opposed all forms of power-sharing decided to form a goverment and take active part in a power-sharing agreement. The study is based on a Consociational theoretical framework developed by Arend Lijphart and further developed in a Northern Irish context by John McGarry and Brendan O'Leary. Using this theory the study seeks to understand the broad conditions surrounding the DUP's power-sharing. After a description of Consociational theory and the road leading up to the Belfast Agreement,three possible explanations for power-sharing, based onConsociational theory are discussed.

Det som idag är Bosnien och Hercegovinas konstitution är en del av Daytonavtalet, fredsavtalet för kriget 1992-1995. I den här uppsatsen granskar vi konstitutionen utifrån hur den påverkar de etniska gruppernas interaktion. Bosnien och Hercegovinas politiska uppbyggnad har många likheter med Consociational democracy. Därför kommer vi använda Donald L Horowitzs kritik av Consociational democracy i vår analys. Vi granskar närmare skolsystemet, valsystemet och ansvarsfördelningen mellan entiteterna och den federala regeringen och analyserar hur de påverkar tolerans och interaktion mellan de etniska grupperna i landet.

Cypernfrågan handlar om en etnisk konflikt mellan grek- och turkcyprioterna som uppstod direkt efter öns självständighet. Parterna hade väldigt svårt att samarbeta med varandra vilket ledde till att Cypern delades i två delar. Sedan dess har grupperna levt åtskilda med egna administrationer och strävan efter självbestämmande, den grekcypriotiska befolkningen strävade efter enosis, att hela ön införlivas med Grekland medan den turkcypriotiska befolkningen strävade efter taksim, att den norra delen av ön förenas med moderlandet Turkiet. FN har agerat som tredjepart för att försöka nå en fredslösning och lyckades lindra konflikten men många problem förblev olösta. I min uppsats har jag försökt komma fram till varför fredsförslaget Annanplanen, som upprättades av FN:s dåvarande generalsekreterare, blev avvisad av den grekcypriotiska befolkningen samt vad kan vara den största orsaken bakom den långvarige konflikten.

Ireland had, by the year of 1998, been an island of war and conflict to some extent for almost 1000 years. The northeast part of the island, called Northern Ireland, had been under British domination for over 25 years when ?the Troubles? ended by the year of 1998. This essay aims towards explaining how the first generation after ?the Troubles? has been shaped in terms of political and religious beliefs and attitudes in the society of Belfast.

Denna uppsats har som syfte att undersöka och jämföra Lijphars och Horowitz teorier om etniska konflikter. Uppsatsen tittar dels på teorierna och deras grunder och dels på fallen av etniska konflikter i Bosnien och Makedonien. Uppsatsen försöker att urskilja viktiga detaljer och utgångspunkter som ligger i grunden för teorierna och deras förslag på lösningar av etniska konflikter. Genom att undersöka Dayton ? avtalet som reglerar maktdelningen i Bosnien och författningsförändringarna i Makedonien som indirekt påverkar det multipolära systemet i landet.

 Fokus i denna uppsats kommer att ligga på de etniska konflikter som fortfarande pågår mellan de tre folkgrupper och den nya konstitutionen i landet sedan Daytonavtalet undertecknades. Vid krigets slut i Bosnien för ca fjorton år sedan då landet låg i spillror implementerades Daytonavtalet. Daytonavtalets  huvuduppgift var att sluta fred mellan de tre konfliktgrupperna samtidigt se till att landet utvecklas utan att minoriteterna skulle förtryckas. Medan Daytonavtalet lyckades stoppa kriget och uppehålla freden misslyckades den med statens sammanhållning och upprätthållning av en fungerande demokrati.Krisen i Bosnien har inte förändrats sedan krigets slut, de nationalistiska partierna av samtliga tre folkslag blir valda gång på gång, fattigdomen är fortfarande ett faktum och landet är fortfarande beroende av utländsk bistånd. Som det ser ut just nu går Bosnien inte en ljus framtid till mötes.?.

Cypernfrågan handlar om en etnisk konflikt mellan grek- och turkcyprioterna som uppstod direkt efter öns självständighet. Parterna hade väldigt svårt att samarbeta med varandra vilket ledde till att Cypern delades i två delar. Sedan dess har grupperna levt åtskilda med egna administrationer och strävan efter självbestämmande, den grekcypriotiska befolkningen strävade efter enosis, att hela ön införlivas med Grekland medan den turkcypriotiska befolkningen strävade efter taksim, att den norra delen av ön förenas med moderlandet Turkiet. FN har agerat som tredjepart för att försöka nå en fredslösning och lyckades lindra konflikten men många problem förblev olösta. I min uppsats har jag försökt komma fram till varför fredsförslaget Annanplanen, som upprättades av FN:s dåvarande generalsekreterare, blev avvisad av den grekcypriotiska befolkningen samt vad kan vara den största orsaken bakom den långvarige konflikten.

Denna uppsats är en diskursanalys över så kallade ?pappa-böcker?, böcker skrivna av män om att bli och vara pappa. Syftet är att studera vilket budskap dessa böcker förmedlar och hur männen framställer sitt faderskap. Syftet är även att studera hur budskapet förhåller sig till den sociala kontexten texterna befinner sig inom. Den sociala kontexten är skapad utifrån en litteraturstudie av tidigare forskning.Studiens teoretiska infallsvinklar har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmänhet och maskulinitetsteorier i synnerhet.